Fan vad less jag blir.

Förhelvete, jag bor drygt 50 mil ifrån dig och du bryr dig fortfarande i vem jag är med. Du kan jävlart ALDRIG bli nöjd. Fattar inte ens att du kan göra sådär? Du vet fan ingenting än, jag kommer inte förändras! och skulle jag göra det, så behöver du ju ändå inte lida pga det? Hur ofta kommer jag träffa dig? 3 gånger till, om ens det! Du kan fan inte bestämma över mig? Vem fan var det som inte brydde sig i vem du var tsm med även fast jag hatade henne? Vem FAN var det som pratade med dig när du tyckte att allt var jobbigt, jo JAG! Men allt man får tillbaks är att DU ska gnälla på vem jag umgås med, det har du fan inte med å göra. Jag hatar vissa av dom du är med, men slutar jag prata med dig för det? NEJ, det gör jag inte. För du var ändå en av mina bästa killkompisar och jag har känt dig så jävla länge. Du anar inte hur mycket du betyder för mig så varför gör du såhär? Du vet inte hur rädd jag var att det skulle bli såhär, men jag tog risken. För om du ska bli så när jag umgås med nån som du inte tycker om så borde jag fan inte bry mig.
Men det gör jag.. jag bryr mig alltid i vad du säger. Och du hjälper mig så jävulst mycket på skolan så jag känner mig skyldig till att lyssna på dig. Men fan inte denna gång, nu har du gått över gränsen. Jag förstår att du kanske inte vill att det skulle bli så men håll det för dig själv då.
Förlåt, men denna gång så måste jag bestämma själv.